|
Från och med oktober 2010 varje gång när vi uppdaterar någon uppgift eller skri-ver en ny uppgift kommer vi att skriva i parentes när uppdateringen skede senast tex (2010-10)
Cabernet Sauvignon, blå druva. Näringsfattig jord med bra dräneringsegenskap-er (t.ex. grus) är idealisk växtplats för druvan.
Cadillac, fransk appellation som tillhör vinområdet Entre-Deux-Mers som i sin tur tillhör vinregionen Bordeaux.
Cannonau di Sardegna, ett DOC-vin. Om vinet inte når en minimal alkoholhalt på 13.5% degraderas det till Vino da Tavola-vinklass och det måste säljas som Canno-nau utan "di Sardegna". Om vinet har lagrats i två år och har en alkoholhalt på mi-nst 15% får det heta Superiore. Om vinets alkoholhalt uppgår till 15% och socker-halten till max 10 g/l får vinet kallas Naturalmente Secco.
Cannonau di Sardegna, italiensk appellation som tillhör vinregionen Sardinien.
Cannonau di Sardegna druvor, Cannonau, Carignano, Pascale och Bovale, Muri-stello.
Canon-Fronsac, fransk appellation som tillhör vindistriktet Libournais (Högra Stra-nd) som i sin tur tillhör vinregionen Bordeaux.
Canon-Fronsac druvor, mest Merlot följt av Cabernet Franc.
Canon-Fronsac jordmån, varierar. Sand, lera, och grus blandad med sand på kalksten.
Carmignano, ett DOCG-vin. Klassningen gäller främst rött vin men omfattar också rosévinet Vinruspo och Vin Santo från området. Vinet måste lagras i minst ett år. För att vinet får kallas Riserva måste det lagras i minst två år. Carmignano fram-ställs av följande blå och gröna druvor: Sangiovese, Canaiolo Nero, Cabernet Sau-vignon (upp till 10%), Trebbiano samt Malvasia.
Carmignano, italiensk appellation som tillhör vinregionen Toscana.
Carmignano druvor, Sangiovese, Canaiolo Nero, Cabernet Sauvignion, Trebbiano samt Malvasia.
Carmignano jordmån, stenig jord.
Castilla y León, spansk vinregion som består av nio DO-klassade vinregioner: Ar-lanza (450 ha), Arribes (734 ha), Bierzo (4300 ha), Cigales (2750 ha), León (2500 ha), Ribera del Duero (20173 ha), Rueda (10743 ha), Toro (5868 ha) samt Zamora (791 ha). Vingårdarna ligger högt, uppemot 900 m över havet. Temperaturskillna-den mellan dag och natt kan bli hela 20 grader. (2010-10)
Castilla y León druvor, starkt dominerar Tempranillo, men det odlas också Cab-ernet Sauvignon, Merlot samt Garnacha. (2010-10)
Castilla y León jordmån, berggrunden består mestadels av kalksten med inslag av kritkalksten i Ribera del Duero, konglomerat (bergart huvudsakligen uppbyggd av rundare partiklar större än 2 mm med finare mellanmassa) över loam (jordtyp bestående av sand, silt och lera) i Cigales och sandiga matjordar i Toro. Jord bestående av skiffer, och siltig och lerig sand med skikt av kalksten och märgel (lerig jordart som innehåller mycket kalk) dominerar. (2010-10)
Cérons, fransk appellation som tillhör vindistriktet Graves som i sin tur tillhör vin-regionen Bordeaux.
Chablis, franskt vindistrikt (och appellation) som tillhör vinregionen Bourgogne. Appellationen har 4916 ha planterade med vin och 25% av dessa ägs av kooperati-vet La Chablisienne. Ett bra Premier Cru Chablis kan lagras i 10 år medan ett bra Grand Cru Chablis kan lagras i 20 år. (2012-02)
Chablis bästa årgångar, 1962, 1966, 1969, 1989, 1995, 1996 och 2002. (2011-12)
Chablis druvor, Chardonnay. Andra druvor odlas också men de får inte ingå i ett Chablis-vin.
Chablis jordmån, kalkrik jord blandad med lera rika på fossil av småostron sk Kimmeridgejord. I fall att de små ostronen saknas betyder det att jorden är my-cket kalkrik. Denna kombination av jordar ger vinerna från Chablis den specifika mineraliska smaken. (2011-09)
Chablis Grand Cru, det finns sju Chablis Grand Crus lägen: 1. Blanchots (12.7 ha), 2. Bougros (12.6 ha), 3. Les Clos (26 ha), 4. Grenouilles (9.4 ha), 5. Les Preu-ses (11.4 ha), 6. Valmur (13.2 ha) samt 7. Vaudésir (14.7 ha). De sju Chablis Gra-nd Crus lägena är grupperade strax utanför byn Chablis på mestadels sydvästliga sluttningar och de tillsammans täcker 100 ha. Av dessa sju Chablis Grand Crus läge ger Les Clos de mest kraftfulla och lagringsdugliga viner. Den tillåtna avkastningen ligger på 45 hl/ha. (2011-12)
Chablis kvalitetsklasser, Chablis har fyra kvalitetsklasser: 1. Grand Cru (den högsta klassen, 100 ha), 2. Premier Cru (776 ha), 3. Chablis (3275 ha) samt 4. Pet-it Chablis (783 ha). (2012-02)
Chablis och Petit Chablis, den tillåtna avkastningen ligger på 60 hl/ha i båda två kvalitetsklasser. (2011-12)
Chablis Premier Cru, det finns 79 Premier Cru lägen. Till de bästa tillhör Fourcha-ume, Mont de Milieu samt Montée de Tonnerre. De 79 Premier Cru lägena täcker 776 ha. Den tillåtna avkastningen ligger på 58 hl/ha medan den genomsnittliga ligg-er på 57 hl/ha. (2011-12)
Chambertin, fransk Grand Cru och appellation som tillhör appellationen Gevrey-Chambertin som i sin tur tillhör vindistriktet Côte de Nuits som i sin tur tillhör vinre-gionen Bourgogne. Gran Crun har 13.2 hektar. Det är faktum att det är få viner som kostar så mycket som Chambertins, men det är också faktum att vinernas kv-alitet varierar mycket från producent till producent och även om Chambertin kallas "King of Wines" producera de 23 producenterna inte alltid viner som lever helt upp till det ryktet. Chambertin Clos de Bèze och Chambertin tillhör till de två bästa Gra-nd Crun i appellationen Gevrey-Chambertin. Vinerna från Chambertin är mer kon-centrerade och tanninrika än de från Chambertin Clos de Bèze medan de från Ch-ambertin Clos de Bèze är mer komplexa och mer finessrika. Den genomsnittliga avkastningen ligger på 33 hl/ha. (2012-02)
Chambertin bästa årgångar, 1966, 1969, 1978, 1990, 2005 och 2009. (2012-02)
Chambertin druvor, Pinot Noir. (2012-02)
Chambertin jordmån, blandad jord. Ovanpå klaksten ligger en lager bestående av märgel (lerig jordart som innehåller mycket kalk), grus och lera. (2012-02)
Chambertin Clos de Bèze, fransk Grand Cru och appellation som tillhör appellati-onen Gevrey-Chambertin som i sin tur tillhör vindistriktet Côte de Nuits som i sin tur tillhör vinregionen Bourgogne. Gran Crun har 15.4 hektar. Chambertin och Cha-mbertin Clos de Bèze tillhör till de två bästa Grand Crun i appellationen Gevrey-Ch-ambertin. Chambertin Clos de Bèze och Chambertin tillhör till de två bästa Gra-nd Crun i appellationen Gevrey-Chambertin. Vinerna från Chambertin Clos de Bèze är mer komplexa och finessrika medan de från Chambertin är mer koncentrerade och tanninrika. Den genomsnittliga avkastningen ligger på 35 hl/ha. (2012-02)
Chambertin Clos de Bèze bästa årgångar, 1966, 1969, 1978, 1990, 2005 och 2009. (2012-02)
Chambertin Clos de Bèze druvor, Pinot Noir. (2012-02)
Chambertin Clos de Bèze jordmån, blandad jord. Ovanpå klaksten ligger en la-ger bestående av märgel (lerig jordart som innehåller mycket kalk), grus och lera.(2012-02)
Chambolle-Musigny, fransk appellation som tillhör vindistriktet Côte de Beaune som i sin tur tillhör vinregionen Bourgogne. Appellationen som består av 2 Grand Cru-lägen och 25 Premier Cru-lägen. Båda två Grand Cru-lägen har sina egna ap-pellationer. Till de två Grand Cru-lägena tillhör: Bonnes-Mares and Musigny, och till de 25 Premier Cru-lägena tillhör: Aux Beaux Bruns, Aux Combottes, Aux Echanges, Derrière la Grange, La Combe d'Orveaux, Les Amoureuses, Les Baudes, Les Borni-ques, Les Carrières, Les Chabiots, Les Charmes, Les Chatelots, Les Combottes, Les Cras, Les Feusselottes, Les Fuées, Les Grands Murs, Les Groseilles, Les Gruenche-rs, Les Hauts Doix, Les Lavrottes, Les Noirots, Les Plantes, Les Sentiers och Les Vé-roilles. Som det bästa Premier Cru-läget anses Les Amoureuses och som det näst bästa anses Les Charmes. Appellationen har 179 ha och 27 av de är Grand Cru kla-ssade, 55 är Premier Cru klassade och 97 är Village klassade. Den tillåtna avkast-ningen ligger på 40 hl/ha medan den genomsnittliga ligger på 38 hl/ha. Härifrån ko-mmer de mest parfymerade och elegantaste vinerna för vindistriktet Côte de Nuits. (2012-01)
Chambolle-Musigny bästa årgångar, 1966, 1969, 1978, 1990, 2005 och 2009. (2012-01)
Chambolle-Musigny druvor, dominerar Pinot Noir. (2012-01)
Chambolle-Musigny jordmån, blandad jord. Ovanpå kalksten ligger en lager be-stående av märgel (lerig jordart som innehåller mycket kalk), grus och lera. (2012-01)
Champagne, fransk vinregion. Känd för sina mousserande viner. Består av 5 vin-distrikt: 1. Aube (kallas också Côte des Bar), 2. Côte des Blancs 3. Côte de Sézan-ne, 4. Montagne de Reims samt 5. Vallée de la Marne. Vinregionen har 32173 ha. Det finns 324 byar i Champagne och alla är klassificerade i procent (80 till 100%) enligt Echelle des Crus, där de bästa vingårdarna får 100% av maxpriset för druvo-rna. Regionen har 17 Grand Cru-byar som alla är klassificerade som 100% och som alla ligger i de tre mest kända vindistrikt. 9 av de ligger i Montagne de Reims, 6 i Côte des Blancs och 2 i Vallée de la Marne. (2011-12)
Champagne bästa årgångar, 1804, 1811, 1825, 1834, 1846, 1858, 1862, 1870, 1874, 1880, 1884, 1892, 1898, 1899, 1914, 1921, 1947, 1949, 1955, 1959, 1961, 1964, 1966, 1976, 1979, 1982, 1988, 1989, 1990, 1995 och 1996. (2011-12)
Champagne druvor, Pinot Noir (12254 ha, 38%), Pinot Meunier (10877 ha, 34%) och Chardonnay (8951 ha, 28%). Det finns också 91 ha planterade med Arbanne, Petit Meslier, Pinot Gris och Pinot Blanc. (2011-12)
Champagne jordmån, kimmeridge jord. (2011-12)
Champagne, mousserande vin från Frankrikes vinregion Champagne. Det är ba-ra de mousserande vinerna från Champagne som får kallas champagne.
Champagne druvor, endast Pinot Noir och Pinot Meunier (blå druvor) och Chard-onnay (grön druva) ät tillåtna att användas för framställning av Champagne.
Champagnemetod, varje druvsort jäses var för sig och jäsningen är den samma som för vanligt vitt vin. Efter jäsningen går vinet i vissa fal genom den malolaktiska jäsningen och i vissa fal, när man vill behålla den vassa äpplesyran, inte. När jäsni-ngen och, om den genomförs, den malolaktiska jäsningen (den andra jäsningen) är färdig tappas vinerna om, blandas, får en tillsats av lite socker och jäst och butelje-ras på flaskan. I flaskan påbörjar en ny jäsning (den andra jäsningen eller den tre-dje jäsningen) som skapar kolsyra. När vinet har jäst färdigt måste det vara i kont-akt med sin jästsedimenten i minst 15 månader (standardchampagne, ej från en och samma årgång) respektive minst 36 månader (årgångschampagne). När lagrin-gen är avslutad placeras flaskorna med halsen nedåt i träställningar under en lutni-ng av 45 grader och sedan lutas flaskorna stegvis till en lutning av 90 grader. Nu är det dags att börja vrida falskorna (remuage). Denna process tar i genomsnitt 8 da-gar, om den utförs av maskiner, respektive 56 dagar, om den utförs manuellt, och genom den samlas jästsediment i flaskhalsen. Jästsedimenten i flaskhalsen fryses ner och skjuts ut (dégorgement). Nu fylls lite specialvin (dosage) på, flaskan skak-as om för att det specialvinet blandas med champagnen och champagnen är klar att korkas och säljas. (2011-03)
Champagnemetod för Rosé Champagne, till skillnad till vanligt Champagne gö-rs det Rosé Champagne genom att tillsätta lätt röd färgad druvjuice innan den förs-ta jäsningen påbörjas eller görs genom att tillsätta lite rött vin innan den andra jä-sningen påbörjas. (2011-11)
Champagne Salon, ett mousserande vin (champagne) från Frankrikes vinregion Champagne. Vinet är så kallade blanc de blanc dvs är gjort av 100% Chardonnay. Druvorna kommer från en 1 hektar stor vingård som heter Le Jardin Salon och 19 andra vingårdar (9 hektar) som ägs av kontrakterade odlare. Le Jardin Salon ligger i Grand Cru-lägen Le Mesnil-sur-Oger som i sin tur ligger i hjärta av vindistriktet Côtes des Blancs som i sin tur ligger i vinregionen Champagne. Vinstockarna har en genomsnitlig ålder av 35 år. Efter att druvorna har handskördats/selekterats, selekteras de igen när de kommer till vineriet, avstjälkas och försiktigt pressas. Endast den första pressningen används. Vinet jäses på rostfira stålltankar och efte-rsom man vill behålla den vassa äpplesyran går vinet inte genom den andra jäsnin-gen (den malolaktiske jäsningen). Majoriteten av andra årgångschampagne lagras i kontakt med sin jästsediment oftast så lång tid som krävs dvs 36 månader medan denna champagne lagras i 120 månader. All remuage sker för hand. Vinet tillverkas ungefär var tredje år och då i en serie av 35000 till 60000 flaskor. Det intressanta är att bara 37 årgångar av Salon har gjorts under de senaste 100 åren (1911-20 11). (20-11-11)
Champagne Salon bästa årgångar, 1947, 1949, 1953, 1955, 1959, 1961, 1964, 1966, 1969, 1976, 1982, 1988, 1995, 1996, 1997, 1999. (2011-12)
Nästa sida |
