Vinlandet Kroatien

Hundratals år innan romerska riket skapades odlades vindruvor i delar av nuvarande Kroati-en. Senare har Kroatiens vinodling påverkats av det Österikiska-Ungerska kejsarriket genom att större delar av nuvarande Kroatien under vissa perioder tillhörde det. Under den socialisti-ska eran (Jugoslavien) producerades stora mängder av vin, där oftast kvantitet var mer vikti-gt än kvalitet, och produktionen dominerades av stora kooperativ. Idag är de små entusiasti-ska privata odlarna som arbetar hårt att förnya tekniken, höja kvaliteten och tillverka viner av den absolut högsta kvaliteten.     Kroatien som vinland är indelat i två huvudregioner: Inlandsregion (Kontinentalna Hrvatska) och Kustregion (Primorska Hrvatska).     Inlandsregionen delas vidare in i följande vinregioner: Podunavlje, Slavonija, Moslavina, Prigorje-Bilogora, Plesivica, Pokuplje samt Zagorje-Medimurje.   Kustregionen delas vidare in i följande vinregioner: Istra, Hrvatsko Primorje, Sjeverna Dalmacija (Norra Dalmatien), Dalmatinska Zagora samt Srednja och Juzna Dalma-cija (Mellersta och Södra Dalmatien).      De bästa kroatiska vinerna kommer från följande vinregioner: Slavonija, Istra samt Srednja och Juzna Dalmacija. Inom dessa vinregioner utmärker sig följande vindistrikt: Kutjevo (Sla-vonija) för sina viner gjorda av: Grasevina (Welschriesling), Rajnski Rizling (Riesling), Pinot Sivi (Pinot Gris), Chardonnay, Pinot Crni (Pinot Noir) samt Zweigelt och Hvar och Peljesac (Srednja och Juzna Dalmacija) för sina viner gjorda av Plavac Mali. Inom dessa vindistrikt ut-märker sig följande appellationer: Venje i Kutjevo, Dingac på Peljesac samt Sveta Nedelja och Ivan Dolac på Hvar.   Inlandsregionen har kontinentalt klimat medan Kustregionen har mer Medelhavsklimat.   Jordmånen i inlandsregionen består mestadels av lera, lera uppblandat med vittrat berg el-ler skiffer, vittrat berg samt skiffer medan jordmånen i kustregionen består mestadels av my-cket kalkrik lera och vittrad kalksten.   Odlingsarealen uppgår till ca 40000 hektar och produktionen uppgår till ca 2,2 miljoner hekto-liter.      De mest odlade av de gröna vindruvorna är: Rajnski Rizling (Riesling), Graševina (Welsch-riesling), Pinot Sivi (Pinot Gris), Traminac Mirisavi (Gewurztraminer), Istarska Malvazija, Poš-ip, Žlahtina, Muškat, Chardonnay, Pinot Bijeli (Pinot Blanc) samt Rizvanac.   De mest odlade av de blå vindruvorna är: Plavac Mali, Pinot Crni (Pinot Noir), Zweigelt, Me-rlot, Cabernet Sauvignon samt Frankovka (Blaufränkisch).   Till Kroatiens mest viktiga inhemska gröna respektive blå vindruvor tillhör följande vindruvor: Bogdanusa, Grk, Istarska Malvazija, Posip och Skrlet respektive Babic och Plavac Mali.    De Kroatiska vinlagarna är helt anpassade till de övriga europeiska, det finns både ursprungs- och kvalitetsbeteckning. Vinlagen klassificerar viner i följande kategorier: stolono vino (bords-vin), kvalitetno vino (kvalitetsvin), vrhunsko vino (vinet av högsta kvalitet), izborna berba (vi-net tillverkat av utvalda druvor) samt ledeno vino (eiswein).   Kroatiska viner klassificeras:   1. med hänsyn taget till restsocker som: suho (torrt vin), polsuho (halvtorrt vin), poluslatko (halvsött vin) samt slatko (sött vin).     2. med hänsyn taget till kvalité som: stolno vino (bordsvin), kvalitetno vino (kvalitetsvin), vr-hunsko vino (vinet av högsta kvalitet).    3. med hänsyn taget när skörden sker och i vilket tillstånd vindruvorna befinner sig i: kasna berba (senskörd; skörden får påbörjas tidigast 14 dagar efter att vindruvorna har uppnått fullmognad; spätlese på tyska), izborna berba grozda (speciellt utvalda extra mogna vin-klasar; skörden kan utföras som vanlig skörd eller senskörd; auslese på tyska), izborna berba grozdica (speciellt utvalda extra mogna vindruvor; skörden kan utföras som vanlig skörd eller senskörd; beerenauslese på tyska), izborna berba suhih grozdica (speciellt utvalda torra vindruvor; trockene beerenauslese på tyska) samt ledeno vino (isvin, skörden får påbörjas efter att temperaturen var, minst 6 dagar i rad, minst minus 6 grader, eiswein på tyska).   ©2006-2012 NJ consulting & import