Vinlandet Slovenien

Redan för 2400 års sedan började kelter och illyrer att odla vindruvor i nordöstra Slovenien. Vin-odlingstraditionen fortsatte med romarna som planterade de första vinstockarna i Sloveniens nu-tida vinregioner. Sloveniens vinodlings- och vintillverkningssätt har under åren påverkats av ty-ska, italienska och franska vinodlings- och vintillverkningssätt.     Vinlusen slog till på 1880-talet och förstörde större delen av slovenska vinodlingar. Innan vinlusen slog till hade Slovenien ca 51 000 hektar vinodlingar. Idag uppgår odlingsarealen till ca 21 600 hektar och produktionen uppgår till ca 900 000 hektoliter. Bara 30% av alla viner som tillverkas i Slovenien tillhör till bordsviner.     Under det socialistiska eran (Jugoslavien) producerades stora mängder av vin i Slovenien, där oftast kvantitet var mer viktigt än kvalitet, och produktionen dominerades av stora kooperativ. Idag är de små entusiastiska privata odlarna som arbetar hårt att förnya tekniken, höja kvaliteten och tillverka viner av den absolut högsta kvaliteten.     Vinodlingsområdena består oftast av branta slänter som har sina fördelar och nackdelar. Fördelen med de branta slänterna är att vindruvorna får gott om sol och att regnöverskott lätt rinner av. Nackdelen med de branta slänterna är att vinodlingen är arbets- och tidskrävande.     Slovenien ligger i en idealisk klimatzon för vinodling, med Adriatiska Havet i väst och Alperna i norr. Alperna skyddar mot kallt klimat från norr och samtidigt dämpar höga sommartemperaturer.     För att producera viner av absolut högsta kvalitet krävs att vinstockarna är gamla. 32% av alla vinstockar som odlas i Slovenien är över 20 år och bara 6% är under 4 år.     Slovenska viner klassificeras:        1. med hänsyn taget till restsocker som: suho (torrt vin), polsuho (halvtorrt vin), polsladko (halv-sött vin) samt sladko (sött vin). För mousserande viner (peneca vina) finns en kategori till: zelo suho (brut).      2. med hänsyn taget till geografiskt ursprung som: priznano geografsko poreklo, PGP (erkänt geografiskt ursprung; vindruvorna måste komma från en vinregion medan vinet får tillverkas i någon annan vinregion; används för bordsvin = dezelno vino), zasciteno geografsko poreklo, ZGP (skyddad geografiskt ursprung; vindruvorna måste odlas och vinet måste tillverkas inom sam-ma appellation; används för kvalitetsviner och viner av högsta kvalité) samt priznano tradiciona-lno poimenovanje, PTP (traditionellt erkänd benämning; används för viner som är unika för en viss vinregion).       3. med hänsyn taget till kvalité som: namizno vino (bordsvin), kakovostno vino (kvalitetsvin) sa-mt vrhunsko vino (vinet av högsta kvalité).        4. med hänsyn taget när skörden sker och vilket tillstånd befinner sig vindruvorna: pozna trgatev (senskörd; skörden får påbörjas tidigast 10 dagar efter att vindruvorna har uppnått fullmognad; spätlese på tyska), izbor (speciellt utvalda extra mogna vinklasar; skörden kan utföras som vanlig skörd eller senskörd; auslese på tyska), jagodni izbor (speciellt utvalda extra mogna vindruvor; skörden kan utföras som vanlig skörd eller senskörd; beerenauslese på tyska), suhi jagodni izbor (speciellt utvalda torra vindruvor; trockene beerenauslese på tyska), ledeno vino (isvin, skörden får påbörjas efter att temperaturen var, minst 3 dagar i rad, minst minus 7 grader, eiswein på ty-ska) samt arhivsko vino (lagrat vin, vinet måste lagras minst 2 år på ekfat och minst 2 år på fla-ska).     De mest odlade av de gröna vindruvorna är: Beli Pinot (Pinot Blanc), Chardonnay, Laski Rizling (Welschriesling), Malvazija (Malvasia), Rebula, Renski Rizling (Riesling), Rizvanec (Muller-Thurg-au), Rumeni Muskat (Muscatel), Sauvignon (Sauvignon Blanc), Sipon (Furmint), Sivi Pinot (Pinot Gris) samt Traminec som kallas också Diseci Traminac (Gewurztraminer).   De mest odlade av de blå vindruvorna är: Barbera, Cabernet Franc, Cabernet Sauvignon, Merlot, Modra Frankinja (Blaufränkisch), Modri Pinot (Pinot Noir), Modra Portugalka (Blauer Portugie-ser), Refosk samt Zametovka (kallas också Zametna Crnina).     De södra delarna av Slovenien erbjuder på ett stort antal platser för vinodling som sinsemellan skiljer sig med hänsyn taget till mikroklimat, jordförhållanden och vintillverkningstradition. Dessa platser är samlade i tre vinregioner: Primorje, Podravje och Posavje, se Sloveniens vinkarta.                                                Sloveniens vinkarta   ©2006-2012 NJ consulting & import